Nyheter
måndag 21 september 2020Krönika: Tennisen borde haka på hälsotrenden med budskapet ”lev längre”
”Tennis – en levande idrott, för livet, hela livet”. Så lyder svensk tennis slogan. Salk bekräftar verkligen den bilden med åldersspannet bland sina 2 436 medlemmar. Yngst: 4 år, Äldst: 102 år.
Men så är det också en idrott som inte ”bara” är för hela livet – utan också förlänger det. Dessutom mer än någon annan idrott. Det är inget löst påstående utan fakta som tagits fram i ett antal av varandra oberoende forskarstudier.
Hur mycket längre lever vi då om vi spelar tennis?
Forskaren Erik Hemmingsson har studerat tennisens hälsoeffekter i 20 år och svävar inte på målet. ”Tio år längre”, svarar Hemmingsson som i den filmade intervjun understryker den sociala faktorns stora betydelse.
Tennisens obestridligt mycket positiva hälsoeffekter är något jag tycker att Internationella tennisförbundet (ITF), nationella förbund och klubbar skulle kunna torgföra på ett betydligt bättre sätt än vad som skett under åren. Här finns det ju möjligheter att locka långt fler till tennis än de som kommer till sporten den vanliga vägen; som arv i familjen sedan många generationer tillbaka.
Tennisen borde haka på den stora hälsotrend som finns och med budskapet ”lev längre” nå ut till bland andra de som inte ”hittat” en sport utan får sin motion på gym eller i löprundor. Här kan alla i tennisen göra en insats genom att försöka väcka tennisintresset hos arbetskamrater och vänner, oavsett om dessa inte motionerar eller om de är motionärer som ännu inte lyckats hitta en idrott som passar dem.
Som Erik Hemmingsson säger i intervjun: ”Det är aldrig för sent att börja spela tennis”. Äldre personer som börjar spela kan tillföra sporten oerhört mycket om deras kunskap och erfarenhet från andra områden tas tillvara i förbund, regioner och klubbar.
Min känsla är att tennisen – liksom förmodligen flertalet andra idrotter – år efter år rullar på i ungefär samma hjulspår. Visst sker det utveckling men fortfarande inom ramarna för hur tennisfolk tänker. Genom att locka fler personer utan anknytning till tennis skulle den få ett nytt och friskt blod vilket i sin tur ökar möjligheterna till ett nytänk utanför boxen.
Att behålla spelare som lägger ner sin satsning i unga år är självklart också viktigt och då inte minst eftersom det i den gruppen finns tjejer och killar med potential att efter tränarutbildning förstärka klubbarnas tränarstab.
Många av oss ingår – i likhet med bland andra Erik Hemmingsson – i gruppen som började spela tidigt men i vuxen ålder la racket på hyllan för att satsa på yrkeslivet och/eller familjebildning. Utan att ha vare sig forskarstudier eller siffror som belägg för påståendet har jag känslan av att många – åter i likhet med Hemmingsson – inte bara längtar efter att börja spela igen utan också gör det.
Åter till tennisens positiva hälsoeffekter. En brittisk forskarstudie som presenterats i The British Journal of Sports Medicine följde mellan 1994 och 2008 sammanlagt 80 306 personer (43 705 kvinnor och 36 601 män). Personerna fick svara på frågor om sina motionsvanor och genomgick ett stort antal hälsoundersökningar. Ett antal av personerna sysslade inte med någon idrott utan fick sin motion genom promenader, trädgårdsarbete eller tungt hushållsarbete.
Främsta syftet med studien var att ta reda på om det finns någon form av träning som har mer positiv inverkan på hälsan och livslängden än andra. Och det finns det: Racketsporter. Övriga idrotter som ingick i studien var cykling, simning, fotboll/rugby och löpning. Men racketsporterna visade sig alltså vara allra bäst för hälsan.
Samtliga personer som ingick i studien var 30 år eller äldre och snittåldern var 52 år. 8 790 personer avled under studiens gång, 1 909 på grund av hjärt- kärlsjukdom.
Det visade sig att de som höll på med racketsport löpte 56 procents mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de som inte ägnade sig åt en fysiskt krävande aktivitet och 50 procents mindre risk att dö av annan sjukdom. Simning hade näst bäst siffror: 41 respektive 28 procents lägre risk.
Vad är det då som gör att tennis och andra racketsporter är den bästa motionsformen? Så här svarar Satjit Bhusri som är kardiolog på Lenox Hill Hospital:
”Studien tyder på att den bästa träningen är en kombination av pulsträning och motståndsträning. Det bygger uthållighet och starka muskler”.
Bland racketsporterna sticker ändå tennisen ut och Erik Hemmingssons mångåriga forskning är en härlig läsning för alla som lirar. Och studien kan också fungera som väckarklocka för de som av en eller annan anledning lagt av. En mycket dålig rygg gjorde att jag slutade för runt 15 år sedan. Fyllda 66 år är det kanske dags att plocka fram racket igen. Möjligheten att förlänga livet genom att hålla på med världens roligaste idrott får ju inte kastas bort.
Jonas Arnesen, tennisjournalist
